30 juni 2013
Trådstartare
Jag är 20 år och pluggar upp betyg på komvux. Och jag börjar se ljuset vid tunnelns slut. Jag hoppas inte det är tåget jag ser för jag vägrar åka kollektivtrafik. Men tunneln är lång, men någonstans där längst fram ser jag ett ljus.
När jag var 18 började spegelbilden klarna. Då speglade jag mig i kromet på en Volvo 242 och såg en suddig spegelbild av mitt framtida jag. Nu kollar jag i backspegeln på folkan och ser mitt forna jag. Jag kan urskilja något, men inte allt. Jag är unik, precis som alla andra. Jag är inte svensson, men nästan. Jag har ingen vovve, men jag har en katt. Jag kör inte kombi, men en halvkombi. Jag bor inte i villa, utan jag bor i radhus
Jag ser mig själv som medelsvensson. Jag har ingen lön, men mina föräldrar har. Jag har inga barn, men jag är någon annans barn.
Så hur liten lön kan man ha men ändå klara sig? Ja allt beror ju på standard och krav. Men låt oss säga så här, späkningsideal så när inpå den lyxen att ha två bilar?
Senast redigerat av volkswage_n (30 juni 2013)