jojje81 skrev:
Dirtymike skrev:
rcy skrev:
Kosmetik är givetvis en fråga om tycke och smak, men just 9-5 som kom -98 fick facelift både -03 och -06 så nog har det gjorts ändringar.
Om du däremot verkligen menar Saab 95 så är det en bil från femtiotalet, och även den fick flera facelifts innan den togs ur produktion 1978.
Menade inte den från 1800talet. Ja yippe typ knappt nåt som syns fram o baklampor.
Och nej jag är inte den mest tröga människan i universum då min far har haft 3st 9-5.
Men leva på 2 bilmodeller är ju inte så smart alltså 9-3 och 9-5.
Jag är uppvuxen i saab allt från V4a till 9-5
Jag håller med.. saab måste haft tidernas sämsta modellprogram.
Bara 2 bilar att erbjuda.
Det är inte så man fångar en bred kundkrets.
Tyvärr är det väl så.
Mellan typ 70-talet och 1998 hade man ju inte ens en kombi, i Sverige!
Jag tycker mig kunna urskilja i alla fall tre olika strategier för profilering av bilmärken som en biltillverkare måste ta ställning till:
1. Asiater, t ex Toyota med fler tillverkar företrädesvis bilar i stora volymer och rätt breda modellprogram, riktade mot kunder som inte ser bilen mer än som transport. Bilen skall vara billig och funka. Vi bortser från Skyline, Supra, Lexus osv då det är små volymer det handlar om och inte hör hemma i den här klassen. Till asiaternas strategi vänder sig även fransoserna, om vi bortser från att de inte funkar i ett land med vintersäsong

2. Semipremium, premium osv. Riktar sig till kunder som vill ha lite mer, som bryr sig i bilen, vill ha komfort och vill betala för det. Finns ofta betydligt vassare motorer att välja på, och mer utrustning. Priserna börjar på det dubbla av vad en lågstatusbil kostar. Tyskarna minus Opel är ju klockrena exempel här. Tack vare hög medellön och en tjänstebilssektor som tillåter höga inköpspriser är dessa bilar ungefär lika vanliga som lågstatusbilarna i Sverige.
3. Lyxbilar. Kostar skjortan och tillverkas i betydligt mindre volymer. Porsche, Bentley och supersportbilar t ex.
Saab och Volvo ligger prismässigt långt över lågstatusbilarna men under tyskarna. Eller ja, Saab är ju nedlagt, och Volvo närmar sig väl tyskarna allt mer i pris.
Jämför man med t ex Volvo, Audi och BMW har ju dessa snabbt anpassat sina modellprogram efter vad kunderna vill ha, även om Volvo varit sent ute varje gång. När SUV-vågen rullade in kom snabbt X5 ut, och senare Volvo XC90 och Audi Q7.
När småbilsvågen kom lanserades Audi A3, A2, A1, BMW 1-serien och Volvo C30.
När crossovers blev populära kom BMW X3, Volvo XC70, Audi Audi Q5 etc.
Att expandera modellprogrammet blir livsviktigt, man måste kunna erbjuda kunderna det de vill ha.
Innan GM tog över hade man väl inte råd att expandera modellprogrammet även om man behövde och riktade istället in sig på att göra bra turbomotorer mot en liten nisch. Man var ju ett tag rätt ensamma med det, men konkurrenterna är ju inte dummare än att de tillverkar egna turbomotorer, och nu har ju till och med BMW det.
När GM kom in i bilden kunde de ju ha försökt komma ikapp med en småbil och en SUV, men en Trailblazer med Saab-märket på grillen och ratten kanske inte var rätt väg att gå

GM ville naturligtvis inte att Saab skulle konkurrera med de andra märkena i koncernen, och från GM's synvnkel; varför ens bry sig?
Om kunden inte hittar en småbil hos Saab tittar denne kanske på Corsan som står bredvid 9-3:an i hallen och köper den istället?
Så, jag tror att det slutligen handlar mer om att det fattades kapital att utöka modellprogrammet även under de goda åren mer än att man var så dumma att man inte förstod vad kunderna ville ha.