För några decennier sedan var jag anställd på ett fordonsrelaterat företag.
Fick i uppdrag att undersöka hur man på bästa sätt rostskyddar en bil.
Vände mg då till SP i Borås och fick ta del av deras prov/undersökningar av olika rostskyddsmedel/-metoder.
Enligt SP var linolja heeeeelt överlägset de bästa produkterna - Dinitrol & Tecktyl - som i sin tur var snäppet bättre än de flesta andra produkterna på svenska marknaden.
Linolja var överlägset i de flesta "grenarna" = inträngning i spalter, slitstyrka, åldringsbeständighet och slitage.
Dock har linolja en enorm nackdel.
De tar bortåt eller över ett år innan det torkar.
Leder tyvärr till dropp på garagegolv och lukt.
Har själv rostskyddsbehandlat några bilar med linolja.
Går åt enorma mängder dagstidningar, att lägga ut på garagegolvet under bilarna.
Förutom ovan nämnda nackdelar tillkommer obehaget med den tid det tar att sanera utrustningen efter linoljesprutning.
Saneringen bör göras snarast efter linoljebehandlingen, innan linoljan hinner torka.
Ett annat intressant rostskyddsexperiment jag gjort var att behandla en SAAB 96 och en SAAB 97 samt några 2CV med kuggväxelfett i sprejform.
Upprinnelsen var att en granne, som var byggnadsarbetare, "av misstag råkat få med sig hem" en oöppnad kartong 12-pack, kuggväxelfet i sprejform.
När han inte visst vad det var så frågade han mig om jag ville ha kartongen.
Utmärkt, men kanske lite ovanligt medel, för rostskydd.
Blev en relativt fast yta när det torkat, vilket tog ett tag.
Men nu för tiden använder jag mestadels Biltemas rostskyddsprodukter.
Speciellt gillar jag den där långa slangen/röret med mässingsmunstycket - som sprider medlet i 4 riktningar i balkar och andra håligheter.